måndag 27 maj 2013

Cykling

Det är konstigt att det kan ta emot så mycket att träna. Helt galet. Men tack vare Karin så kom jag ut. Kändes skönt att höra att hon skulle hämta mig ifall att det skulle börja regna eller om jag fick Punka. 32 km senare var jag trött och nöjd.

35 minuter tränade jag förra veckan. Denna vecka är jag redan uppe i 1 h och 24 minuter. Känns som en bra start.

Detta är annars min bästa vän just nu. Med smärta i skulderbladet och värk i knävecket så kan en liten boll hjälpa mig att förhoppningsvis trycka bort smärtan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar