Sitter här med dubbla känslor. Precis avslutat ett samtal med min mor. Vi pratade om lite vad som helst och sen förstås det vanliga kollen om hur det är med Mormor och Morfar. Min morfar är dement, han har diabetes och är allmänt dålig. Han klarar sig inte själv, så min mormor får dra ett riktigt tungt lass hemma hos dem. När en incident hände, där min morfar fick åka in på psyket så sa Mormor ifrån. Hon klarar det inte längre, hon orkar inte.
Vårdmöte.
Mormor hoppades förstås att Morfar skulle få plats på ett hem. Men nej, Morfar ville tydligen inte, och man kan inte tvinga någon. (Han är så virrig, hur ska han kunna vet vad som är bäst för honom?!) Och han klarar ju sig själv. Men det gör han inte. Han går upp mitt i natten och tror det är morgon, sätter sig vid matbordet och ska äta frukost. Han blandar ihop folk, han vet ibland inte var han är. Han ramlar, han orkar knappt få upp för tre trappsteg. Han måste ta diabetes sprutor. Han vandrar omkring på nätterna. Vem får ha koll? Jo, Mormor förstås.
Denna veckan har han varit på ett avbelastningshem. Och vi hade ett hopp om att de sen skulle hitta en plats för honom på ett hem. Där det finns personal som kan hjälpa honom. Men nej, han kommer hem på måndag. Då har min mormor och min morbror sagt ifrån. Mormor kommer inte vara där denna veckan. Hon orkar inte mera. Hon är psykiskt slut.
Jag tycker hon gör rätt. Det är inte hennes ansvar att ta hand om morfar när han är så dålig. Det kommer ta livet av henne om hon fortsätter. Det vill ingen. Så denna veckan ska hon bo hemma hos min morbror och hans familj. För att markera mot dem som bestämmer. Så nu måste hemtjänsten komma ännu oftare ut till Bensbyn. Kolla honom på natten och mer ofta.
Som sagt jag tycker att hon gör rätt. Men jag blir samtidigt rädd. Min morfar klarar sig inte själv. Han måste ha hjälp med mat, klä på sig. Tänk om han ramlar? Så som han gjorde förra veckan och slog sig på handfatet inne på toaletten. Vem ska hjälpa honom då? Har han ens något larm? Tveksamt dock om han kommer förstår hur han ska använda sig av det.
Mormor gör rätt. Men stackars Morfar.
Jag blir rädd. För morfar och för samhället.
Måste det gå så här långt?
Hur svårt kan det vara att hitta en plats till min morfar på ett hem?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar