tisdag 2 april 2013

15 kilometer

I lördags var det dags för tredje veckans längsta pass, 15 kilometer.
Till min tjänst på gott och ont fick jag min kära bror till sällskap.
Tempot blir alltid lite högre när man springer med någon som är bättre än en själv. Det var en tung löpning. Jag var trött, kroppen var trött. Det var en helt annan känsla i kroppen än när jag en vecka tidigare sprang tillsammans med Ida i Alingsås. Då blev det 6:44 minuter per kilometer. I lördags blev det 6:21 per kilometer. Så kanske inte så konstigt att kroppen var tung. Jag låg i ett snabbare tempo och jag skulle springa längre.

Men det gick. Jag har aldrig sprungit så lång förut i mitt liv så jag är glad att jag klarade det och glad att jag hade min bror till sällskap.

På kvällen var jag inte lika glad. Smärtan kom krypandes. Jag fick ont under knät, på utsidan. Henrik berättade att det fanns senor som satt fast där och de var väl säkert anstränga efter att ha arbetat så länge. Jon berättade att han också hade haft ont där och han sa att han hade fortsatt att springa och det hade gett med sig efter några veckor.
Dagen efter var smärtan kvar, mera i vänster än i höger. Vänster sida är den sida som jag har haft problem med förut. Jag har då haft ont på insidan av knät då jag är svagare i vänster "rumpa" och måste lära mig aktivera och använda vänster skinka. Tydligen ett vanligt problem.

Jag sökte då på nätet om löparknä. Såg dåliga prognoser framför mig. Folk som haft problem länge, folk som fick avstå från att springa helt. Jag hittade också bra sidor där de skrev om hur man kan arbeta bort det med stretching och styrkeövningar.

Så nu är det stretching och styrka som gäller. Ljuset i tunneln är att jag redan förra veckan bokade in en tid hos min vän Johanna, naprapaten. Ska dit för min handled men brukar oftast ha fler krämpor som hon får hjälpa mig med.

Måndagen kändes inte knät av alls och jag vågade mig ut på en 6 km runda. Knät kändes lite när jag tänkte att jag skulle gå i en nerförsbacke (hade läst att det skulle vara skonsammare för löparknä). Detta gjorde dock att jag kände av knät istället så jag joggade nerför backen istället. Idag tisdag har jag inte ont.
Jag hoppas det håller i sig men ska vara noga med stretching nu framöver. Jag hoppas Johanna har några goda råd till mig också.

1 kommentar:

  1. Bra jobbat med 15km! Imponerande med en så lång sträcka och så en snabbare fart än du är van vid vid kortare sträckor, tacka brodern :)
    Trist med knäna. Bra att du kollar upp och redan nu är inne på stretching och extra styrka. Långtråkigt men nödvändigt. Håller tummarna för att det går över snart. kram!

    SvaraRadera