fredag 29 januari 2010

Känslor

Konstigt ibland hur saker och ting känns och hur det blir.
Igår var jag hemma hos min goda och gamle vän Anna. Som är en av mina finaste vänner som jag inte skulle byta bort mot allt i världen. Vi har känt varandra sen vi va ungefär 5 år kanske. Så ungefär har vi en vänskap som går 20 år tillbaka i tiden. Min äldsta vän.

Hon bjöd mig på en underbar måltid och passade upp mig som aldrig förr.
Vi pratade som vanligt om allt mellan himmel och jord.
Vi kom in på nytt och gammalt, kärt och okärt.

Pratade om min otroliga känsla för att alltid hitta killar som är upptagna och pratade om gamla flammor. Och hur länge sen det var jag hördes med en. Och hur bra det kändes och känslan som jag förr ha kunnat få "åh nu var det länge sen jag pratade med honom, nu ska jag ringa" har inte dykt upp på länge. Skönt.
Det känns faktiskt riktigt skönt. Allt det som var, det är över, förbi.

Det konstiga är att han i dag skrev till mig på msn. Bra tajmning. Hur lyckas man med det?
Men som vanligt hade han inget vettigt att säga och jag skulle nog kunna säga att han är en av de egoistiska människorna jag känner. På gott och ont. Men mest ont tror jag.

Nu när jag o min kära kombo har delat på en flaska rött känner jag hur jag har en massa saker att skriva om. Va nog länge sen jag skrev av mig och det är som jag o min vän Anna sa igår. Pratade om att gråta. Jag är en sån som behöver gråta ut ibland. Jag samlar på mig en massa känslor och till sist känns det att jag måste få ut dem.
Jag lägger saker på lager och mår jag lite dåligt så trycker jag gärna ner mig själv ännu mer så jag mår ännu sämre. Sen släpper jag oftast det och är inte ledsen på ett tag.

Just nu vill jag lyssna på Melissa Horn och bara vara.
Jag ska kolla klart på Lets Dance och sen ska jag lyssna på bra musik (ev Melissa) och läsa i min Anna-bok och fyllas av känslor, på gott och ont.

Långt inlägg. Ovanligt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar