onsdag 5 december 2012

Tänkvärt

Igår slog det mig.
Min lilla pojke i min klass, som jag ibland kan bli så arg på och ibland är världens gulligaste och otroligt liten, igår så var han sjukt mysig.

Världens längsta kram. Helt lugn och avslappnad i vår kram. Efter detta ville han och en annan i klassen mest bara krama mig. Det slog mig under mötet med pojkens föräldrar att jag aldrig kommer glömma honom. Han kommer alltid finnas i mitt hjärta och i mina tankar. Det kommer troligtvis hela klassen vara men han kommer nog alltid ha en speciell plats hos mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar